ROBERT HILL, CHRISTER LYSSARIDES
Larrys Corner, Stockholm, 4 februari
Larrys Corners inre rum var knökfullt i detta lilla kulturrum/butik på Söder. 35 biljetter sålda i förköp = utsålt! Rönnells Antikvariat och Larrys Corner är Stockholms Mecka för smal, udda, spännande musik. Det finns förstås fler från tid till annan, men dessa är två stadiga där jag försöker dyka in då och då.
Lyssarides inledde och tog mig med överraskning. Mest har jag hört honom med Eric Bibb och Yonder. Det här var första gången jag såg honom solo. Dessutom var jag helt ovetande om det digitala album från 2022, som han spelade flera låtar från. Ett album i singer-songwriter och americanagenren, där jag tänker mig att han lagt ner stor möda på texterna. Därför synd att sången var så skör och lågmäld, att jag missade mycket av innehållet i sångerna. Inga ovationer från mig, men framförandet var säkert något Lyssarides tänkt ut. En rasande skicklig gitarrist är han förvisso. (Albumet är recenserat på Jeffersons hemsida.)
Robert Hill var mer publiktillvänd, men gav intryck att vara lite ringrostig. Jag läser mig till att han har bandet The Muskogee Few, men denna kväll spelade han solo. Han inledde med en instrumental av Elizabeth Cotten, som kan ha varit ”Freight train” (minnet är flyktigt) ochspelade en snutt av en låt av Rev. Gary Davis. Framträdandet var vikt för blandat americana, förutom avslutande bluesen ”Leaving now this morning”, från en skiva Hill gjorde 2018 (där f ö Lyssarides medverkar).
En trevlig, intim kväll i ett ombonat krypin på Söder. Pierre Lavigne, som vi tackar för bilderna, hade förutom kamera tagit med sig hemgräddade tunnpannkakor med socker som han bjöd på, medan man kunde köpa kaffe av Larry.
Text: Tommy Löfgren
Foto: Pierre Lavigne
