Mr Sam – låtskrivaren som blev artist
Det har alltid funnits låtskrivare som har lyfts fram i rampljuset. Inom soul- och r&b-världen hade varje skivbolag förut sitt eget stall som levererade hits till bolagens stora stjärnor. Även bluesen hade till en början ett liknande system, Bluebird Records skapade ett eget sound och Chess hade Willie Dixon. Men på 1960-talet tappade den svarta bluesen i kommersiellt värde. Bluesen blev auteur-musik, där det blev äkta först om artisten själv skrev text och musik. Men i och med Malacos framgångar på 1980-talet fick den svarta bluesen återigen en låtskrivarstab och i dagens allt mer framgångsrika southern soul finns det ett stort behov av bra material.
Memphisartisten Mr Sam, Sam Fallie, är en ny soloartist, men som så många av sina kollegor i den moderna bluesen och southern soulen har han ett långt musikaliskt förflutet. För hans del började musikkarriären i slutet av 1970-talet när han uppträdde med lokala band för att några år senare få en viss framgång med gruppen Perfectionist. 1983 upptäckte Allen Jones, Bar-Kays producent, Sam och bad honom komma med i Bar-Kaysgänget som låtskrivare. Sam lade den egna sångkarriären på hyllan och arbetade under de kommande fem åren med Jones och Bar-Kays
Jag fick ingen hit med dem [Bar-Kays], men jag lärde mig hantverket. Alan Jones visade mig hur man skulle skriva, hur man fick ihop en berättelse för att låten skulle bli som en bok. Du måste ha en början, ett fylligt mellanparti och ett bra slut
Alan Jones blev allt mer imponerad av Sam och de började planera för att göra en skiva med Mr Sam. Tyvärr fick Jones en hjärtattack 1988 och Sam tog dödsfallet hårt. Han försvann nu från musiken och levde under en period ett hårt liv. Efter drygt tio år blev saknaden av musiken för stor och Sam fick ordning på sitt liv igen. Han kontaktade Bar-Kays och blev låtskrivare på bolaget JEA/Right Now. Under hans frånvaro hade southern soulen börjat bli en kommersiell marknad och Sams berättelser blev allt mer eftersökta. Han skrev åt Archie Love, J Blackfoot, Lacee, Theodis Ealey och Bar-Kays. Flera av låtarna ledde till att artisterna som framförde dem fick olika utmärkelser. Sam Fallie började bli ett namn att räkna med.
När han skrev en låt åt Terry Wright, Lookin’ 4 Love, kom den aldrig till användning. Sam tyckte själv mycket om sången och fick frågan att varför inte spela in den själv? Tanken på att bli artist fick Sam att börja rota ordentligt i byrålådan. Han hittade flera sånger som han skrivit åt andra artister, men som av olika anledningar aldrig blivit inspelade
Jag skrev sångerna för andra, men eftersom jag inte hade någon som gjorde dem, satte jag helt enkelt dem på min egen skiva. Ett par av låtarna är nyskrivna, Since You´ve Been Gone och Teach Me, de andra var skrivna åt andra artister.
JEA kunde inte ta sig an Sam och han släppte först skivan själv, på Archie Loves bolag, men där fanns det ingen som arbetade med att försöka få ut skivan. Då mötte Sam Jazzii Anderson. Jazzii är mest känd för att vara Bobby Rush dansare, men hon har även ett eget produktionsbolag, MiLaJa Records, och under våren 2008 kanske hon också kommer att starta en egen tv-show! Jazzii och hennes man plockade in Mr Sam på Jazziis märke och det är ett samarbete som Sam är mer än nöjd med.
Det är perfekt, de stöttar mig och är duktiga. Det är stor skillnad att arbeta i bakgrunden och att stå i centrum. Jag upptäckte att fast jag känner J Blackfoot och Bar-Kays, så hjälpte det inte mig alls. Jag har inte det nätverk som Jazzii har. Jag har inte heller det driv som Jazzii har. Hon är drivande och hon är passionerad och hon tror på mig – det är det som varit nyckeln till framgången.
Det har blivit allt lättare att på egen hand göra skivor och att starta egna bolag, men det är svårt att utan hårt arbete nå framgångar. Skivan Lookin’ 4 Love släpptes 2007 och har sedan den kommit ut legat på topplistorna för southern soul. Marknadsföringen är viktig
Du måste ut, möta folk, göra intervjuer, gratisjobb. Jag är ny så jag måste ta min cd och åka runt till radiostationerna. Tidskrifter [Sam pekar på Jefferson], Living Blues skrev bra om mig, Blues Critic gillade mig. Internet är väldigt viktigt. Listningarna där är de enda vi har. Utmärkelserna Internetsidorna delar ut är också värdefulla, jag kan lyfta fram det. Folk lägger märke till dem och tänker – Hmm. Vem är bästa artisten? Det som drar folk är också turnépaket. TK Soul och jag försöker få ihop något. Vi ska försöka göra en ”Cheating tour”. TK, Mr Sam och Sir Charles. Det skulle vara fantastiskt!
För att locka radiopratarna och skivköpare behöver varje artist som kommer fram också ha en egen stil, något som snabbt fångar uppmärksamheten. Mr Sam är fullt medveten om det här
Det är som brottning, publiken känner igen de olika brottarna. Min grej är dansen. Han rör sig! Det är viktigt. Det är det som får folk att komma, att kolla din grej. Många artister står bara still. Jag förstår det inte. Publiken vill bli underhållen. Jag vill att den ska säga – Vi gillade hela konceptet, rörelserna, skämten, allt!
http://www.youtube.com/watch?v=HeLGxekVUeU
Sam har redan börjat arbeta med en ny skiva, kanske blir det många duetter på den, men först ska han avvakta och se hur Lookin’ 4 Love går. Han har också parallellt fortsatt skriva låtar till andra artister. Sams låtar kommer under året ut med Kenny Wayne, Floyd Taylor, Archie Love och The Dutchess. Mr Sams medvetenhet om skrivarbetet är något som går som en röd tråd genom intervjun. För honom finns det inga genvägar och när jag frågar honom om trenden i början av 2008 att skriva låtar med ett lätt nostalgiskt skimmer, det är gott om referenser till Saturday night fish fries och party like I used to, blir han märkbart irriterad.
Det är så för att, det är en brist på… Det är en lätt väg ut och jag har ingen respekt för det. Jag vill inte höra på samma… Jag vill ha en berättelse, med en knorr. Jag gör också sexsånger, men om jag gör en på mitt nästa album kommer den bli intressant, inte bara plump. Jag älskar att berätta en historia. Jag älskar att berätta om händelser ur livet. Äkta händelser.
Mr Sams album har varit framgångsrikt, men den är också ett tecken på den brytpunkt som hela genren befinner sig i. Southern soul har utvecklas från en bluesinfluerad nischmusik till en stil som blivit kommersiellt gångbar och som rört sig allt mer åt r&b-hållet. När sedan TK Soul hamnade på Billboard sommaren 2007 var en barriär mot modern r&b bruten och nu har även artister som Usher, R Kelly och Akon i sin tur hamnat på southern soullistorna.
Jag har lagt märke till att många mellan 25-35 har blivit trötta på rap och att det inte finns lika många r&b-artister som förut [för den åldersgruppen]. Hur länge kan du rappa? Det finns en del som LL Cool J, men hur länge kan de hålla på innan de tappar? Chris Brown, Usher, de är för unga. Publiken börjar leta efter såna som mig, Archie Love och J Blackfoot, såna som ger en vuxenkänsla. Om vi lyckas göra musiken ung, kommer vi så sakteliga att locka dem. Radion måste börja spela den här musiken, men det är svårt att bli spelad på radion.
Mr Sam själv rör sig någonstans i gränslandet mellan soul och r&b, hans stil är ganska mjuk där förebilderna snarare är Al Green och Babyface än ZZ Hill. Bluesen är inte riktigt något för honom.
Jag är ingen bluesman. Jag växte upp med Commodores, Jackson 5. Jag trodde aldrig jag skulle spela någon form av blues, så när en del ser mig som bluesman nu… Jag vill skriva r&b, men fler och fler vill att jag ska skriva för dem nu. Karen Wolfe, Koko Taylor? Det är blues! De har bett mig skriva låtar åt dem. Jag behöver gå tillbaka till bluesen! Jag skulle också vilja nå ut till r&b-marknaden, även om jag inte tror [att jag som artist] kommer göra det. Jag har en vän dock, en känd och stor producent. Jag har fått en del musik att skriva till. Det är för yngre artister, jag själv kan inte gå tillbaka i tiden [Sam är född 1957], men kanske någon av mina låtar kommer att användas. Jag tror att låtskrivandet blir min väg ut.
Kanske blir det så till slut att låtskrivaren Sam Fallie som blev artisten Mr Sam till slut ändå får sitt stora genombrott som textförfattare till en helt ny ung superstjärna. Oavsett framtiden har Mr Sam ändå gett mig en ny syn på både bluesen av idag och svart musik i allmänhet. En ny generation publik har växt upp med 1980-talets r&b och den artist som vill slå på en svart marknad riktat mot 35-åringar måste ta hänsyn till de nya rötterna. När jag var i Memphis återkom begreppet Old School, vilket hänvisar till funk och r&b från slutet av 1970-talet fram till början av 1990-talet. Genom Mr Sam har jag blivit smärtsamt medveten om hur mycket bra musik jag missat då jag varit fokuserad på att det ska vara äkta blues och inte haft koll på att Teddy Pendergrass, Destiny´s Child och R Kelly också gjort en hel del fantastisk musik. Så för den nyfikna lyssnaren – börja med Sams höjdarlåt 12 Steps for Cheaters och du kanske hamnar bredvid mig i skivbutikens r&b-avdelning.
Mr Sams hemsidor
http://www.mrsammusic.net/ / http://www.myspace.com/jeamrsam
Tommy Jansson / Jefferson #156
