Härligt att äntligen få uppleva livemusik igen och Blues Pills gjorde ingen besviken den här kvällen. Energi så det räckt att värma Uppsala en månad minst.
Var på dagen sex år sen jag hörde Blues Pills live. Då med Dorian Sorriaux på gitarr, Sorriaux lämnade bandet i slutet av 2018. En rockad följde på det. Zack Anderson växlade från bas till gitarr och en ny medlem, Kristoffer Schander tog över som basist. André Kvarnström på trummor och Elin Larsson sång. Rena rivstarten, då man drog igång det hela med ”High class woman”. Gästande Elin Öberg bidrog med snyggt munspelslir. ”Ain´t no change”, ”Proud woman”, ”Dreaming my life away” och ”Kiss my past goodbye” följde.
Elin Larsson och Zack Anderson har plitat ihop merparten av materialet och gjort det bra vill jag påstå. Lite tuffare tongångar och bitvis med en blå anstrykning. Att bandet gillar att lira på Katalin, märktes tydligt. Väldigt bra kontakt med publiken som var med på noterna när man ville få till allsång. Merparten av materialet kom från senaste plattan, ”Holy Moly”, men det var snyggt blandat med lite äldre spår. Som tidigare nämnda ”High class Woman” och ”Ain´t no change” samt Astralplane.
Om jag inte minns fel så avslutade man kvällen med ”Devil man”. Då man bjöd in Ann-Sofie och John Hoyles från Spiders. Får rätta mig själv lite. Vart besviken på en sak. Hade gärna hört mer, konserten kändes för kort!
Text och foto: Hans Ivarsson
