Att bluesrocken dominerar nutidens bluesfestivaler, är bara att konstatera och går säkerligen inte att förändra. På Notodden Blues Festival var det inte många undantag, bortsett från Larry Mud Morganfield, som framförde sin pappas Muddy Waters repertoir.
Att bluesrocken dominerar nutidens bluesfestivaler, är bara att konstatera och går säkerligen inte att förändra. På Notodden Blues Festival var det inte många undantag, bortsett från Larry Mud Morganfield, som framförde sin pappas Muddy Waters repertoir. I år uppträdde han med mycket stark auktoritet och artistisk mognad. Kompetent backad av sitt internationella band; Ronnie Buysack-Boysen på gitarr, Wes Weston på munspel, Eric Ranzoni på keyboard, Ian Jennings på kontrabas samt Mike Hellier på trummor. Till årets konsert hade han en speciell gästartist, nämligen Muddy Waters mångårige slidegitarrist Bob Margolin. Resultatet blev äkta tuff Chicagoblues och Muds genomgående kommentar var, ”Take your time”, när någon böjade spela sitt respektive solo.
George Thorogood var redan känd för sin bluesrock och han framförde sin konsert med intensiv personlighet, sina 65 år till trots. Han höll väldigt intim kontakt med publiken, som om alla de tusen var en och samma person. Hans band var orginalmedlemmarna i The Destroyers; Jeff Simon på trummor, Bill Blough på bas, Jim Shuler på gitarr och Buddy Leach på saxofon.
Gamle Led Zeppelin-vokalisten Robert Plant var årets huvudattraktion, men gav inte något nostalgiskt övertygande intryck. Till hans fördel kan nämnas att han presenterade en kavalkad av gamla Mississippi-mästare. I kompbandet The Senssationel Space Shifters, framstår cora spelaren Juldeh Camara, från Gambia och keyboardisten John Baggott. Zeppelin fansen var inte besvikna, för några av deras klassiska låtar tolkades av Plant och bandet.
Minnet av avlidna blueskungen B.B. King hyllades med en tribute konsert, där Chris Cain imponerade mest, som en av flera inviterade gitarrister. De andra var Knut Reiersrud, Kid Andersen. Vokalist var John ”Blues” Boyd, som delade sångmikrofonen med B.B. Kings orginalmedlem Tony Coleman på trummor, samt stjärnbassisten Jerry Jemmott. Johnny Copelands dotter Shemekia Copeland hade blueskonsert i Notoddens Kirke, med sitt fasta band. Bland andra gitarristen Arthur Neilson, som har spelat med henne i 17 år. Den andra gospelkonserten i Heddal Stavkyrje, från 1200-talet, hölls av rocksångerskan Dana Fuchs, märkligt nog.
Bland övriga arister, som höll sig till Blues, kan nämnas norska Eric ”Slim” Zahl & South West Swingers och 19-årige Magnus Berg, med sina USA-framgångar på CD:n Cut Me Lose. Daniel Eriksen fick årets Bluespris och Vidar Busk lanserade sin självbiografiska bok; Balladen Om Vidar Busk. Kenny Brown med Spoonful of Blues, Notodden Roadshow, Notodden Bluesband och Amund Maarud gjorde också sina jobb. För den speciella rootsbluesen stod J.J. Grey & Mofro och Damer I Blues. LO-projektet Jailhouse Stage, med intagna och muckfria kriminalfångar, var ett populärt inslag på puben Teledølen. Bluesrocken då? Jo, där kan nämnas Mike Zito & Samantha Fish. Plus rockdamerna Nicky Hill och Beth Hart, vilka friade våldsamt till den över 6.000 stora publiken i huvudarenan Hovigs Hangar.
