Ikonen Marianne Faithfull har lämnat oss

Söndagen den 28 april 2002 är det äntligen dags att uppleva Marianne Faithfull live. Platsen är KB, Kulturbolaget, ett då tongivande musikställe i Malmö. In på scenen kommer en välklädd Marianne, går fram till ett bord, sätter sig, sekunderna efter kommer två fyllda glas med ett förmodat innehåll av gin och tonic. En magisk kväll tar sin början och vi lämnar KB med lätta steg.

Tyvärr blev det första och enda gången jag fick uppleva Marianne Faithfull live. Hon lämnade jordelivet 78 år gammal lugnt och stilla den 31 januari 2024 i London. Hennes liv präglades av personliga motgångar och musikaliska framgångar. Marianne drabbades också av covid 19 samt av bröstcancer.

Den brittiska sångerskan hade en sällsynt förmåga att betona varje ord i texterna. Hon tog helt enkelt över sångerna och gjorde dem till sina oberoende om originalen hade skrivits av Bertol Brecht, Tom Waits eller Bob Dylan eller av henne själv.

Hon blev aldrig kvitt sin debutsingel ”As tears go by” (1964) som finns med på minst fyra album. Sången skrevs av Mick Jagger, Keith Richards samt Rolling Stones dåvarande manager Andrew Loog Oldham. Relationen med Mick Jagger är välkänd. Hon hade flera framgångar på 1960-talet som ”Summer nights”, ”Come and stay with me” och”Three little birds”.

Men 1970-talet var en mörk tid för Marianne Faithfull som försvann in i dimmorna av ett drogmissbruk och stundtals levde på gatan. Marianne har själv beskrivit perioden som: ”I was out for lunch”. Långlunchen slutade 1979 med albumet ”Broken English”, med några av Mariannes bästa låtar, som titellåten ”Broken English” samt ”Guilt” och ”Ballad of Lucy Jordan”. Albumet blev en kommersiell framgång för en artist som bokstavligen kravlade sig upp ur rännstenen.

Marianne Faithfull har gjort omkring 25 album. Sista studioalbumet ”Negative Capability” (2018) är ett självutlämnande verk om ensamhet och om ett Paris som inte har hämtat sig efter olika attentat. Sången ”They came at night” skildrar terrordåden och ”No moon in Paris” beskriver en stad som är så tom på liv att till och med månen har gett sig av. I ”Loneliest person” beskriver hon sig själv som den ensammaste människan i världen. Albumet är min personliga favorit, det bevisar att hon utvecklades under hela sitt artistliv. Marianne Faithfull samarbetade med artister som till exempel Metallica, Blur, Beck och Nick Cave.

Livealbumet ”Blazing Away” (1990) inspelad i St Anne´s Cathedral, Brooklyn, New York är en annan milstolpe i karriären. Kyrkorummet ger en mäktig ljudbild till den kraftfulla sången. Titellåten ”Blazing Away” samt ”Sister morphine” och ”Working class hero” är några av pärlorna.

I en minnesruna i Sydsvenskan skriver Håkan Engström att hennes sånger uppfattas som självbiografiska och menar att vi tror oss veta om hennes liv när vi tar till oss musiken. Marianne Faithfull svarade 2002: ”Så har det alltid varit och det må så vara – jag kan inte diktera för folk hur de ska uppfatta mig. Men jag skulle bli uttråkad till döds om jag ständigt skrev om mig själv. I stället handlar det om att utveckla teman och karaktärer. Man hämtar erfarenheter ur sitt eget liv, men det gör inte skrivandet självbiografiskt”.

Några utvalda album från karriären:

Marianne Faithfull (1965)

Broken English (1979)

Blazing Away (1990)

20th Century Blues (1996)

Horses And High Heels (2011)

Give My Love To London (2014)

Negative Capability (2018)