Svenska The Hightones
European Blues Union (EBU) höll sitt fjärde årsmöte i Riga i Lettland den 11-12 april och från SBA-styrelsen deltog Hans Schweitz och Sten Ljunggren. I samband med denna träff genomfördes även the 4th European Blues Challenge (EBC) där det svenska bandet Hightones, som vi i SBA utsett att representera Sverige, deltog.
Svenska The Hightones
European Blues Union (EBU) höll sitt fjärde årsmöte i Riga i Lettland den 11-12 april och från SBA-styrelsen deltog Hans Schweitz och Sten Ljunggren. I samband med denna träff genomfördes även the 4th European Blues Challenge (EBC) där det svenska bandet Hightones, som vi i SBA utsett att representera Sverige, deltog.
Mer än 18 europeiska länder var representerade i form av bluesföreningar, media, musiker och andra organisationer. Från Sverige träffade vi bland annat Marie Tarrach från Kultur I Väst, Christer Johansson från Uddevalla Bluesförening samt Arne Swedin från Stockholms Bluesförening som bevakade evenemanget. Redan den tionde april kunde de som anlänt till Riga samlas på Bites Blues Club för en gemensam middag och mingel samt för att lyssna till lokala bluesband som tog tillfället att visa upp sig.
På fredagen den elfte, innan kvällsessionen startade, fanns tid att på egen hand upptäcka Riga, en kulturellt sevärd stad med rikt utsmyckade byggnader från förra sekelskiftet och en av europas största marknader för kött, fisk, grönsaker, bröd, blommor och även kläder. Allt inhyst i fem gigantiska hangarer byggda för Zeppelinare en gång i tiden. Vi passade även på att rekognosera lite inför kvällens EBC i Sapnu Fabrika så att vi skulle hitta en säker väg. Lokalen låg i en utrymd fabrik i ett lite skumt område nära järnvägen.
EBCs första session gick av stapeln på fredagskvällen med presentation av nio olika band. Nästa kväll fortsatte ytterligare nio band att spela. En jury utsåg en vinnare efter att alla 18 länders band spelat sina 20 minuter vardera. Det vinnande bandet får senare chans att åka till Memphis, USA och delta i the Blues Foundations Internationel Blues Challenge.
Vi var lite skeptiska till lokalen och den akustik som skulle möta oss, men fullt med publik var det inga större problem. De problem som uppstod var nog orsakade av ljudteknikern som lade ut för hårt uppmixade trummor och en ibland volymstark bas som blev oren på grund av rundgång.
Med ett strikt tidsschema körde man igång kl 20.00 med det Kroatiska bandet 44 Blues – en medioker hård bluesrock som tyvärr kom att dominera bland de flesta banden. Men stadig blues kom dessbättre med det andra bandet, Big Creek Slim & The Cockroaches från Danmark. Sångaren och gitarristen Marc Koldkjaer Rune inledde ensam med en fin countryblues i femtiotals-tappning innan hela bandet kom igång tungt med shuffles och genomförde en höjdarspelning förankrad i 50/60-talsbluesen. Nu kändes det som att vi var på rätt väg.
Svenska Hightones följde upp bra efter danskarna med gitarristen och sångaren Pierre Sjöholm som briljerade med tre egna kompositioner vilka fick bra gensvar från publiken. Hans gitarr kunde dock ha varit bättre uppmixad i början. Pierre sa efteråt att de känt sig mycket nöjda med sitt framträdande och tyckte de var kul att spela.
Italienska Marco Pandolfi Trio gjorde ett helt OK framträdande även om man hade förväntat sig mer efter att ha hört dem på promotion-CDn. Lettland, Tyskland och Ryssland hade inte mycket som påminde om blues, mer som vanliga rocklåtar. Dock visade den lettiske gitarristen, Vladimirs Lavrinovics i bandet Lavrix, att han lade ner mycket känsla i sitt spel och hade ett starkt personligt utspel. En frisk fläkt var finska underbarnet Ina Forsman som kompades av munspelaren Helge Tallqvists band. Hon tog publiken med storm. Våra finska vänner var dock lite skeptiska när man körde för många covers. Avslutande bandet från Ungern lämnade oss oberörda.
Lördagens förmiddag ägnades åt EBUs general assembly där diskussionerna mycket handlade om hur man skall hantera EBC i framtiden om fler än 20 länder vill skicka band. Många tyckte att gränsen redan var nådd med 18 deltagare. Förslag att sprida ut tävlingen på tre dagar fick inget gehör. En lösning kan vara att dra ned på tiden som varje band har till förfogande. Som aktiv (=betalande) medlem måste alla ha rätt att skicka band till EBC. Styrelsen tar detta i beaktande och ska hitta en lösning.
Eftermiddagen var vikt för en så kallad Blues Market där olika deltagande EBU-medlemmar fick tillfälle att presentera sin verksamhet, totalt 39 bord fanns med material utlagt: promotions-CDs, broschyrer och bluestidningar bland mycket annat. Vårt SBA-bord var flitigt besökt. Vi presenterade the worlds oldest bluesmagazine – Jefferson förstås – samt ett urval av de skivor vi givit ut under åren och även vår jubileumströja. Alla är ju fokuserade på sin egen verksamhet vilket innebär att man har material på sitt eget språk. Detta är ju en klar begränsning i sådana här internationella sammanhang men visar ändå på det engagemang för bluesmusikens fortlevnad som finns ute i Europa. Även i sydliga länder som Spanien, Italien och Kroatien. Armenien hade en representant som verkligen ville visa upp sig och landet. Att knyta kontakter på detta sätt är oerhört viktigt, bluesband som vill nå ut i Europa bör verkligen ta chansen att vara med här i EBUs aktiviterer.
Jonathan Herrero i spanska A Contra Blues och Heidi Solheim i norska Pristine
Mör i benen och käften efter Blues Market var det bara att ladda om för andra kvällens EBC i Sapnu Fabrika. Karismatiske sångaren Jonathan Herrero Herreria i det spanska bandet A Contra Blues inledde a capella på ett kraftfullt sätt, han påminde till kroppshydda och utseende lite om Solomon Burke eller Willie Dixon och med imponerande sång. Resten av bandets framträdande var inte av samma klass.
Engelska David Migden & The Twisted Roots var lite udda i sammanhanget. Proffsigt framförande men inte mycket blues. Sten hörde ändå flera som gillade dem. Belgien, Frankrike och Schweiz hade dessförinnan genomfört sina 20 minuter var utan att lämna något bestående intryck. Så plötsligt kom Rumäniens The Blues Nation och nu var ljudet bättre än på länge och gruppen var överraskande bra. En femsträngad basist var oerhört bra (tyckte Hasse!) och höjde intrycket.
När norska sångerskan Heidi Soleim i gruppen Pristine intog scenen kändes det som att där fanns en klar vinnarkonkurrent till finska Ina Forsman. Även då viftade den finska delen av publiken med sina flaggor! Norska Heidi från Tromsö omger sig av skickliga musiker och sjunger med en kraftfull röst. Hennes karismatiska scenframträdande var nog det allra bästa under dessa två dagar, men så mycket blues var det inte.
Österrikes Edi Fenzl Band körde sin Stevie Ray Vaughan-influerade coverblues som vi hört så många gånger förut. Avslutande John F Klaver Band från Holland genomförde ett bra set där kvinnliga basisten Iris Sigtermans även hon trakterade en femsträngad bas på ett förträffligt sätt liksom den Joe Bonamassa-inspirerade gitarristen JFK.
Vinnarna A Contra Blues och Pristine jammar
Innan juryn lämnade sitt omdöme underhöll Latvian Blues Band med några låtar på ett tight och bra sätt. När det så var dags att kora vinnaren blev det lite konfunderande. Först presenterades norska Pristine som second winner och sedan spanska A Contra Blues som first winner – vi var många som tittade på varandra och undrade om de delade på förstaplatsen? Norska vänner förklarade senare att det var spanjorerna som förklarades som segrare. Lite oväntat tyckte vi men sångaren i det bandet stack ut och hade en bra röst, liksom Heidi i Pristine. Själva tyckte vi danskarna eller våra Hightones skulle vunnit eftersom de körde ren blues.
EBU/EBC är ett trevligt sätt att möta likasinnade bluesintresserade från andra delar av Europa och även Nordamerika. Som vi sa tidigare är det kanske mer ett forum för musiker och band att visa upp sig om man vill hitta ut utanför sina länders gränser, till exempel fick Hightones erbjudande om spelningar i Europa i sommar.
Jefferson är begränsad eftersom språket är svenska (liksom de flesta andra publikationer som ges ut på sitt eget lands språk) men kanske skulle vi ha en sida med sammanfattning på engelska i varje nummer?
Text och foto Hans Schweiz & Sten Ljunggren
