Charles ”Little Charlie” Baty föddes i Birmingham, Alabama. När han var 8 år flyttade familjen till Kalifornien, där Charlie förblev bosatt. Han började spela munspel vid 12 års ålder inspirerad av Little Walter, men det är för sitt gitarrspel – som han började med som 14-åring – som han blivit känd. Efter att ha spelat i lite olika band, bildade han 1976 Little Charlie & The Nightcats, vars mix av blues och swing inom västkust-stilen blev synnerligen framgångsrik och omtalad. Bandet turnerade över hela världen och gav ut 10 album för Alligator Records. Little Charlie satte en ära i att ständigt utvecklas musikaliskt och inte vila på lagrarna. Hans två främsta förebilder var jazzgitarristen Charlie Christian och Django Reinhardt, men han utvecklade en egen stil, där han improviserade mycket och älskade kreativitet.
Innan han blev professionell musiker studerade han matematik på college, något han i en intervju med mig 2012 menade sig ha haft mycket nytta av i sitt spel när det gällde att hitta rätt toner, att urskilja mönster och utveckla system för att kategorisera musikskalor, ackord och rytmer. Charlie var en mångsidig gitarrist, som behärskade snart sagt alla stilar inom blues och jazz, dessutom bl.a. brasiliansk kora, polkamusik, s.k. bal-musette och delar inom klassisk musik. Visst var det i bluesen han glänste som mest, men, som han sa till mig: ”Jag betraktar mig inte snävt som bluesgitarrist. Jag är musiker helt enkelt”. Han var också mycket mån om att skapa en fin upplevelse: ”Jag vill skapa det perfekta solot. Jag vill förmedla njutning och underhållning till publiken”.
2008 drog han sig tillbaka från Little Charlie & The Nightcats, trött på att stressa som bandledare i 32 år, med konstant turnerande året om (Rick Estrin, munspelaren/sångaren i bandet, tog över och ändrade namnet till Rick Estrin & The Nightcats). Little Charlie tog det därefter lite lugnare, men slutade inte med musiken, utan fortsatte i olika konstellationer, bl.a. ihop med kanadensaren JW Jones och dennes band, gitarristen Anson Funderbergh och munspelaren Mark Hummel; på senare tid även som medlem i Sugar Ray and the Bluetones. Charlies avslutande ord till mig var: ”Jag föddes till att spela musik, och det måste jag fortsätta med tills jag dör”. (Intervjun finns att läsa i Jefferson nr 175, 2013). Little Charlie Baty dog i en förmodad hjärtattack, 66 år gammal.
BIRGITTA LARSSON, text och foto
