EUGENE HIDEAWAY BRIDGES
Hold On A Little Bit Longer
Armadillo ARMD 00036
(56 min)

Om BB King hade varit ung och slagit igenom idag så kanske han hade låtit som Eugene Hideway Bridges. Gitarrspelet, och även några av låtarna, är starkt influerat av T-Bone Walker respektive Little Milton. Bridges spelar välavvägda, genomtänkta och lagom långa gitarrsolon och han sjunger med en mjuk men ändock kraftfull stämma. Bridges, som är född 1963, har flera fina plattor bakom sig. Framför allt är jag förtjust i Roots & Wines som jag tycker var en av 2013 års bästa bluesplattor.
Bridges bygger upp sina plattor på i stort sett samma vis. Det finns någon mer modern soulblues, några rena blueslåtar, lite jumpblues à la femtiotal, någon låt med en touch av gospel och denna gång även en melodi där han låter som en crooner i stil med Frank Sinatra.

Bridges är en mycket bra sångare och fin gitarrist och en utmärkt och varierad låtskrivare. Han är ingen nyskapare, men är enligt min mening en av de idag bästa traditionsbärarna inom ett brett spektrum av bluesbaserad musik. Men just bredden, eller kanske snarare viljan att på varenda platta visa upp denna bredd, gör att skivorna blir lite splittrade. För den som vill ha en platta där olika svarta bluesbaserade stilar blandas på ett varierat och smakfullt vis är lösningen genial. Jag skulle dock ha föredragit att Bridges gjorde en ren bluesskiva, eller en soulbluesplatta eller varför inte en skiva med bara jumpblues. Hur som helst är Hold On rakt igenom en mycket välgjord skiva som tål många genomlyssningar.