ELIN RUTH AND THE BEAT FROM PALOOKAVILEE
Christmas Is A Drag
Divers Avenue Music/Playground
PGM-DAMCD06 (36 min)
Elin Ruth började en gång göra musik som en i mängden. Hon var duktig och musiken var fin och välspelad, men det fanns ungefär 512 andra som lät mer eller mindre likadant. Någonstans på vägen hittade hon något eget, tog sig närmare kärnan och började på något sätt vara sig själv. Vet inte om det är så hon själv upplever sin musik, men som lyssnare är det tydligt att något hände. Den bluesigare och skitigare Elin som dök upp för några år sedan har nu gjort en julskiva. Det råder inte brist på julskivor, men det råder brist på julskivor som går att lyssna på. Och skivans titel antyder att Ruth inte heller är så jätteförtjust i denna högtid och därför går det att ana att hon inte kommer bjuda på det vanliga bjällerklanget.
Bara en sån sak som att hon inleder med Tom Waits Christmas Card From A Hooker In Minneapolis. The More The Christmas, The Less The Love har hon skrivit själv och sjunger med skönt grus i halsen. Grus i halsen är ett genomgående tema på skivan. Det finns inte ett enda wail-för-sakens-skull på den 36 minuter upplevelsen pågår.
Christmas Is A Drag fortsätter med lysande blåsarrangemang. Det skulle gå att rabbla upp samtliga tio låtar. Att The Beat From Palookaville kan få saker att svänga är inte en hemlighet, varför det nu skulle vara det. Medlemmarna kan också höras och synas bakom Sven Zetterberg och Nisse Hellberg. De tolkar förresten Zetterbergs Staxrysare I Need Me Someone. Några låtar som kommer från Stax på riktigt ingår också.
Det svänger genomgående rejält. Risken är rent av stor att tomten dansar sin nyopererade höft ur led och då är julen i fara. Men det skulle det i så fall vara värt.
