DION
Blues With Friends
Keeping The Blues Alive Records (61 min)
Den 81-årige New York-veteranen kommer med sin trettioförsta platta. Den första med så gott som bara blueslåtar. Han spelade in några bluescovers på sina 1960-talsplattor, till skivbolagens förtret som ville ha hitlåtar på strax under tre minuter. Annars tog han under sina mest skivsäljande år mer avstamp i doo-wop, i låtar som exempelvis ”Runaround Sue”, ”The wanderer”, ”A teenager in love”, ”Sandy”, och ”Lovers who wander”.
Det är en späckad gästlista på den här plattan. Ibland lyfter gästerna låtarna och i några spår upplever jag det som att status quo råder och att Dion är den som håller stilen bäst, inte minst hans vokal. Gästerna är så gott som samtliga gitarrister.
Dion är co-writer på samtliga av de fjorton låtarna, flera riktigt starka saker. ”Can´t start over again” har en Jeff Beck i toppform. Här tillåts bluesen även färgas en smula av country. På standardbluesen ”My baby loves to boogie” visar Dion upp bra bluesgitarr fint backad av John Hammond Jr på munspel. Hyllningen till Sam Cooke ”Song for Sam Cooke (Here in America)”, tillsammans med Paul Simon, är väl kanske det minst bluesiga spåret på plattan, mer folk, men den är riktig bra. Gospeln ”Hymn to him” spelade han in redan 1986. I denna nya version gör han en duett med Patti Scialfa, med Bruce Springsteen på gitarr. En fin stund.
Andra som gästar Dion, mer eller mindre förtjänstfullt, är Joe Louis Walker, Billy Gibbons, Joe Bonamassa, Van Morrison, Sonny Landreth, Stevie Van Zandt, Rory Block, Samantha Fish, Jimmy & Jerry Vivino, Joe Menza och Brian Setzer.
På det hela taget en bra och hörvärd bluesplatta från Dion, med mer betoning på bluesformen, än att härleda rötter till Texas, Chicago, Louisiana, the west-coast etc.
