THE BLUESBONES
Unchained
Naked NPO76 (37 min)
Bluesrockarna The BluesBones från Belgien bildades 2011. ”Unchained” blir bandets sjunde album. Bandet kom på andra plats i European Blues Challenge 2017. De har rönt ett visst intresse från radiostationer i både England och USA och där hamnat på topplistor för blues och bluesrock.
Skivan inleds med rockiga ”Chain gang” som går från långsamt tempo till snabbare i ett crescendo. Sångaren Nico De Cock är säker men ganska opersonlig och får mig att tänka på Chad Kroeger sångare i kanadensiska postgrungebandet Nickelback och det är inte menat som beröm. “The tale of Big Tim Brady” har ett talat intro med fint piano från Edwin Risbourg samt jazzig gitarr av Stef Paglia. Powerballaden ”I cry” finns av oklar anledning i två versioner på skivan (den avslutar skivan i en symfonisk version (sic) och den är lika tråkig som i första versionen).”Moving on” går i soulens tecken, vilket inte passar bandet, det låter så tungfotat att klockorna stannar.
Belgiska BluesBones är säkert kompetenta och skickliga musiker men låter mest som ett arenarockband, typ Toto eller Journey.
Denna skiva undvikes skyndsamt.
