LARRY LAMPKIN
The Blues Is Real
Kaint Kwit Records
(41 min)

Titelspåret drar igång och Larry tänjer strängarna, vi kastas rakt in i handlingen. Sången handlar om äktheten hos denna musikform vi alla hyser varma känslor för. Bra tryck i utrustningen har han den där Lampkin från Fort Worth i Texas. Debuten kom 2011 med When I Get Home – en tunnare historia i jämförelse med uppföljaren som här föreligger. Musiken kan beskrivas som en blandning av rena bluesnummer med smak- och inlevelsefulla soloeskapader, mollbaserad blues och enstaka soulnummer.

I Got To Get Away är sjumannabandet i sitt esse, och den tunga orgeln ligger nära Lampkins gitarr och sång. Stundtals hänger tonerna länge i luften och tanken far till Albert King, mästaren på att bända tonerna till oanade höjder. När Lampkin sjunger gör han det med småhesa stämband och ganska ljust röstläge, klart och tydligt med fin känsla som dessutom når höga tonhöjder, lyssna på Maintenance Man. She’s So Good To Me påminner om när Sven Z kör mollblues i stil med Fenton Robinson.

En samling original som växer.