DIVERSE ARTISTER
Rock Ya Baby
Pan American P-A-R 1956045 (59 min)
Rock And Roll Mama
Pan American P-A-R 1956046 (60 min)
Jive-A-Rama – It’s Rock And Roll
Atomicat Records ACCD 009 (70 min)
Bop-A-Rama – King Of The Ducktails Cats
Atomicat Records ACCD 010 (70 min)
Fyra samlingsplattor där tonvikten ligger på rock & roll och rockabilly. Men det svävar ut i en del andra stilar också. Det har hänt mycket sedan mitten av sjuttiotalet då det genom åren kreverat i en mängd olika antologier där bolag som Collectors Records, Buffalo Bop, White Label Records och Stomper Time Records försett oss med en salig blandning. Vissa artister sätter sig starkt i minnet medan flera bara slinter förbi. Att det förekommer dubbletter här noterar jag men också en del för mig nya alster. ”Rock Ya Baby” och ”Rock and Roll Mama” är jämngoda med varierande stilar från skala ett till fem. Den förstnämnda har tagit med namn som Link Wray och Jesse Lee Turner som går under kategorin kända namn. Jag vill även pusha för artister som Jim McCrory, Bobby Roberts, ”Bucky’s Premieres och Johnny Faire som kör tung Rock & Roll. ”Rock and Roll Mama” är kanske snäppet efter men har godingar som Russ Veers, Gene Terry och framför allt Lee Mitchell med ”Rootin tootie baby”. Ytterligare en version av ”Whole lotta shakin” finns med denna gång med Tony Garo.
”Jive-A-Rama” och ”Bopo-A-Rama” har fler låtar och ett varierat innehåll. På något sätt tilltalar dessa utgåvor mig mer. Särskilt ”Jive-A-Rama” som har ett fantastiskt innehåll. Redan på första låten gungar det igång med Arhur Lee May and The Crowns i ”Do the bop”. Okända Geneva Vallier tolkar Ray Charles klassiker ”I got a woman” på ett utomordentligt sätt i ”You said you had a woman”. Det förekommer flera blytunga rock & roll-låtar med Mickey Hawks i spetsen med ”Rock and roll rhythm”. Otroligt att inte han fick spela in mer. Trots det lilla han gjorde går han in på min tio bästa lista över rockartister. ”Bop-A-Rama” har ett annat innehåll där det förekommer hillbilly och bluegrass som inte direkt ökar mina pulsslag. Men inte går jag helt lottlös där Hoyt Johnson släpper loss ordentligt i ”Eanie meenie meenie moe” otrolig bra rocklåt. Ett härligt bluesspår kommer via Guitar Nubbit i ”Georgia chain gang” en artist numera säkert bortglömd. Även Jimmy Lee Robinson får plats med en Bandera inspelning från 1958 ”Cry over me”. En av de bästa inom cajunmusiken var Iry LeJeune som blixtrar till i spåret ”Don’t get married” fast texten går inte på engelska. Men det är en del av charmen med cajun att man inte förstår ett ord.
Fyra bra plattor där jag utser ”Rock Ya baby” och ”Jive-A-Rama” som mycket angenäma och havärda.
