DIANA BRAITHWAITE AND CHRIS WHITELEY
Blues Stories
Big City Blues Records
(47 min)

I Jefferson 159 hade jag en minst sagt positiv recension av kanadensisk-amerikanska duon Braithwaite & Whiteleys platta Nightbird Blues, som utgick från jazzig, lite stompig förkrigsblues. Nya plattan borde tilltala mig än mer. Utgångsläget är deltablues och småruffiga Chicagosounds av modell äldre, stilar som ligger mig varmare om hjärtat. Men tyvärr. Där Nightbird Blues var så snyggt och imponerande framförd, blir denna skiva mera anonym och genomsnittlig. Chris Whiteley är fortfarande den där imponerande multiinstrumentalisten (först och främst med gitarrer, munspel och trumpet på sitt samvete) och Diana Braithwaite bär med sig hela det svarta vokalarvet i sin stämma.

Men det vill inte riktigt lyfta. Låtarna är en blandning mellan eget och några ganska välkända covers, där Jimmy Reeds You Don’t Have To Go, Sonny Boys solonummer Bye Bye Bird samt Skip James Hard Time Killin’ Floor tillhör de mest välbekanta. Akustiskt, slamrigt elektriskt, såväl i duotappning som med trummor, bas och pianouppbackning. En okay platta, men når inte upp till Nightbird Blues från 2008.