JOHNNY MAX
Johnny Max And His So Called Friends
JMB 0027 (41 min)

Åttonde albumsläppet för denne Torontobaserade artist. Tolv låtar, varav nio egenskrivna under Johnnys riktiga namn John McAneney.

Albumet inleds i bluesig honky-tonkstil med fin slide i ”You can do better than him”. ”Howthe other half lives” inleds med kommentarer från Johhnys mor Nan. Stompig uptemporhythm´n´blues som mot slutet övergår till ”call and response gospel”. Mer religiösa referenser hörs i ”When you love somebody” men då mer åt väckelse-/frälsissång. Avslutande “Plastic Jesus” har Johnny ensam på sång och akustisk gitarr, en låt från 1962 med en text som driver med religiösa.

”These are the things that make me think of you” släpper loss jazzigt blås från tuba och trumpet. Versionen av Dan Penns ”Memphis women & fried chicken” är tung soulblues. ”Kiss from Joanne” bryter av med rumbarytmer och ännu mer tuba. Tolkningen av ”Be good to yourself”, en 1980-talshit med Frankie Miller, blir bra rockig blues. Att Johnny har lika stor kärlek till tuban som till blå gitarrer märks i ”I´ve never met a bridge”.

Stilbytena kan tyckas många, men jag tycker ändå det hålls ihop bra av Johhny och hans musikervänner. Kul platta att lyssna på.