DIVERSE ARTISTER
Choctaw Ridge – New Fables of the American South 1968-1973
Ace CDCHD 1584 (77 min.)
Det dras stora växlar på Bobbie Gentrys sorgesamma klassiker ”Ode to Billie Joe” (skivans titel hämtad därifrån) och the South. Jag håller inte med om södern, hälften av låtarna är i mina öron ”uptown”; stor orkester, stråkar, sångkör, tonartshöjningar (USCH!). Inte heller i texterna, hur sorgliga de än är, hittar jag just något om södern. Om Ace hade gett sjutton i att skriva mer om artisternas övriga produktioner än om de låtar som framförs, hade det varit bra. Det hade gett mig mer utbyte av skivan. När jag googlat texten till fyra av låtarna som verkade lovande och ingen handlade om klibbig värme eller rednecks, gav jag upp. Dålig stil av mig kanske, men givetvis skulle ”fablerna” återgetts i det 24-sidiga texthäftet.
24 låtar också, mestadels inspelade i Nashville med omnejd. Två låtar klibbade fast i alla fall: Hoyt Axtons ”Way before the time of towns” och Sammi Smiths ”Saunder´s Ferry Lane”. Inget svettigt klibb utan uptown pop med svirrande stråkar, men ”bleak and atmospheric”. Den starka storyn i Jim Fords ”Harlan County” (i Kentucky, där ”a man´s tired of livin´ when he´s twenty”) är svår att komma förbi, även om låten i övrigt inte har mycket att komma med (uptown soul). Okej också för ”July 12, 1939” med Charlie Rich med sina ”Ode to Billie Joe”-influenser i både musik och text, samt Lee Hazlewood med en melodisk singel-B-sida, ”The house song” (uptown country). I övrigt många toppartister med melodiskt svaga låtar, men ganska säkert starkare texter om misär och ond bråd död.
Comments powered by CComment