LEO BUD WELCH
I Don’t Prefer No Blues
Big Legal Mess BLM0511
(34 min)
Leo Bud Welchs debutplatta Sabougla Voices innehöll mestadels ösiga, ganska monotona gospellåtar med kraftigt distad gitarr och hårdbankade trummor. Den beskrivningen stämmer även på denna uppföljare i LP-format, där det dock framförallt är blues som gäller och dessutom betydligt mer stil- och tempomässigt varierat.
Welch är i 80-årsåldern och sjunger med skrovlig och kraftfull gammelmansstämma och spelar därtill rejält distad gitarr. Med få undantag kompas han av ett slamrigt högenergiband med gitarristen Jimbo Mathus i spetsen, vilket ibland som i I Don’t Know Her Name nästan dränker Welchs röst.
Även St Louis Jimmy’s Goin’ Down Slow är slamrig men har en förtätad stämning, medan Cadillac Baby är en rejält skumpig och hårdsvängande låt. Ett tilltalande mera återhållet komp har Mercy Dee-låten So Many Turnrows, vilket i än högre grad gäller det ödesmättade inledningsnumret Poor Boy.
