IKE TURNER & THE KINGS OF RHYTHM
Trailblazin´ The Blues
Jasmine JASMCD 3130 (79 + 78 min)
Ike Turner har gått till musikhistorien som den som misshandlade Tina Turner, fysiskt och psykiskt, beskrivet i hennes självbiografi ”I Tina”, samt i filmen ”What´s Love Go To Do With It”. Hans insatser inom R & B, blues och rock´n´roll har nästan helt hamnat i bakgrunden. Han var en komplicerad person med ett hett temperament. Han kunde ta till våld och hade samarbetssvårigheter med sin omgivning. Han hade grava drogproblem och satt i perioder i fängelse. Talande var att när han och Tina Turner blev invalda i Rock Roll Hall of Fame 1991, så kunde han inte närvara, då han satt i fängelse.
Han började sin karriär med att spela piano, han lärdes upp av Pinetop Perkins. I början av femtiotalet, började han även att utveckla sitt gitarrspel. Hans gitarr hade en bitande vass ton och han använde svajarmen som en del av sin spelstil. Han blev med tiden en mycket skicklig gitarrist. Förutom producerandet av musik så arbetade Ike Turner även som talangscout för Modern Records, Sun Records och King/Federal.
Denna 2-CD omfattar musik som spelades in av Ike Turner mellan åren 1951 och 1957. Förutom egna alster med sitt The Kings Of Rhythm, ingår samarbeten han gjorde med stora namn som bl.a. B.B. King, Little Milton, Elmore James, och Bobby ”Blue” Bland. Bland de mindre kända namnen här tycker jag att traditionelle bluesartisten Charley Booker övertygar. Rockiga ”Step back baby” med munspelaren Sunny Blair likaså. Fine sångaren Billy Gayles med rockaren ”Just one more time” (Ike Turner, Ralph Bass) och medryckande ”I´m tore up”(Ike Turner) Att Ike Turner ”lånade” friskt av populära låtar och gjorde omskrivningar hör man tydligt på flera ställen i denna samling. Det var väl entreprenören i honom som tittade fram.
Tyvärr är ljudet på denna 2-CD inte ”tiptopp” alla gånger, särskilt på det tidiga materialet. Står man ut med det så är dessa inspelningar en viktig påminnelse om den musik som var föregångare till det som senare skulle bli rock’n’roll. Det finns flera samlingar med den tidige Ike Turner, men jag tycker att denna är mest heltäckande
