INDIAN BRED
Vol.1 Fire In The Teepee- A Rockin’ Look At Native American Born Artists – Atomicat ACCD 012 (64 min)
Vol.2 Chief Whoopin’ Koff – Indian Rock’N’Roll, A Look At Native-American Titles – Atomicat ACCD 013 (67 min)

Bolaget Atomicat är en ny uppstickare som kommer med finurligt sammansatta samlingar. Vol. 1 täcker låtar av artister med olika former av indianskt ursprung, medan Vol. 2 består av musik med indianrelaterade titlar. Udda? Verkligen, men inte desto mindre ganska kul.

Bägge volymerna täcker musik som gissningsvis till största delen är inspelad under senare delen av 1950-talet, med några avstickare bakåt och framåt. Inga årtal anges, så det får stå som min vilda gissning.

Vol. 1 är huvudsakligen rock’n’roll, men här finns även blues, rockabilly, country och en och annan mer poporienterad låt. T-Bone Walker (Cherokee) bidrar med ”Come back to me baby blues” från 1945. Champion Jack Dupree (med pappa från belgiska Kongo och mamma Cherokee) gör ”Old time rock’n’roll”, inspelad i New York 1957 med Larry Dale på gitarr. Eddie Clearwater (Cherokee) pryder omslaget iklädd full fjäderskrud. I hans ”I was gone” hör jag en tidig förlaga till John Fogertys ”Rockin’ all over the world”. Att New Orleans är nära förknippat med indianer är välbekant via Mardi Gras, Art Neville (Choctaw) representerar staden. Men att James Browns pappa delvis var Apache var en nyhet för mig. Själv sa Brown att han härstammade från Geronimo, men talade han eventuellt med kluven tunga?

I bluesens gränstrakter återfinns andra artister. Charlie Feathers (Cherokee) “Nobody’s woman” är utmärkt rockabilly, medan Billy Lee Rileys (Cherokee) “Baby please don’t go” är ganska lam. En stor del av övrig behållning står bröderna Wray för. Link, Doug och Vernon, samtliga Shawnee, har sex låtar. Marvin Rainwater (25% Cherokee) tillsammans med Link Wray på ”Boo hoo” måste höras. Bland övriga kända artister märks Elvis Presley vars mormors mormors mor var Cherokee, Hank Williams (mix mellan Muskogee, Creek och Tsalagi) och Richie Valens (Yaqui). Mindre känd är Chan Romero (Apache/Cherokee) som gjorde originalet till ”Hippy hippy shake”, en brittisk 1960-tals hit för The Swinging Blue Jeans.

Vol. 2 är inte lika intressant, eftersom låtarna endast platsar för att text och titel anspelar på indiantema. I CD-texten kopplar Mark Armstrong samman de stater låtarna är inspelade i med de indianstammar som företrädesvis befolkade dessa områden. Link Wray dyker upp igen med ”Comanche”. Carl Phillips spelade in Berry-influerade ”Wigwam Willie” för Bobbin, samma bolag som Albert King etablerade sig på. Bo Diddley med saxledda ”Cheyenne” och Eddie Vinson med ”Big chief Rain in the Face” är två andra artister med blueskoppling. Otis Williams and the Charms ”Chief um (take it easy)” för King är doo-wop. Men mycket av övrig musik på Vol. 2 är lättviktig novelty, western swing och country. Dock dyker det här och där upp häftiga gitarrlåtar, som The Vectors “Renegade”, Bob Hoban and the Midnighters ”Indian boogie” och The Fireballs ”Chief Whoopin’ Koff”, inspelad i Clovis, New Mexico och producerad av Norman Petty.

Snyggt förpackade i utvikbara digipacks. Tyvärr sitter CDn trögt vilket gör det lätt att omslaget spricker. Atomicat har tidigare givit ut liknande samlingar, på teman som Brexit och Satan’s Holiday. Kul idé, speciellt i dessa dagar då underlaget för antologier typ ”skedspelande pensionärer från hemmet bortom kröken tvärs över vägen från McDowell” börjar bli uttömt. Hoka Hey, hoka hey!

Chief Max W Sievert