CLARENCE ”THE BLUES MAN” TURNER
The Caster Blaster
Uniqek Sound Records
(50 min)

Detta är Turners uppföljare till 2012 års debut Pay Day. Ryktena talar om en showande liveartist som alltid låter publiken gå hem svettig. En gimmick är att förutom plektrum låta SIM-kort, kretskort, mikrofoner, munspel och andra udda föremål bända gitarrsträngarna. Han är något av en multiinstrumentalist, men har valt att begränsa sig till att här sköta sologitarren på samtliga spår. Basen hänger han på sig i inledande funkbluesen Fame & Fortune där hans gitarrlir låter mycket BB King, men i en något råare variant.

Hans ganska vassa och råa gitarrton högt i mixen är ett signum för de flesta av spåren på plattan. I instrumentala Sabrena samsas hans distade gitarr med bra arrade blåsriff. Sju av de tio låtarna kommer från Turners penna. De tre coverlåtarna är alster från Chuck Willis, Ray Charles och Willie Dixon. Willis CC Rider avviker en smula stilmässigt, den görs som en lite jazzig jumpblues.

Turner har gjort en platta med stabil rå elektrisk blues. Den får dock finna sig i att hamna i den trånga medelgoda mittfåran.