Eddie Cleanhead Vinson - The Original Cleanhead

Eddie Cleanhed VinsonEDDIE ”CLEANHEAD” VINSON
The Original Cleanhead
Ace CDCHM 1408 (42 min)

Mitt första möte med en bluesman i verkliga livet, alltså IRL, var med Eddie Cleanhead. Jag köpte otaliga gin & tonicar till honom och Hal Singer en kväll när han uppträdde på Montreux Jazz Festival 1974. Drinkarna var billiga och svaga och hans törst var stor, men han var en mycket humoristisk man och vi hade skitkul, eller i alla fall jag.

Det här är dock en fruktansvärt tråkig skiva, det enda som är kul är Eddies texter. Eddies historia som R'n'B-artist från skivdebuten 1944 kan ni googla fram. Under femtiotalet dalade populariteten för R'n'B, men Cleanhead kom tillbaka som jazzsaxofonist under 1960-talet och när dessa inspelningar gjordes 1969 var han etablerad som liveartist på diverse jazzfestivaler.

Producenten Bob Thiele är mest känd som producent för John Coltrane, och han var också en av kompositörerna bakom Louis Armstrongs What A Wonderful World. Thiele hamnade sedan som producent för några produktioner på ABCs bluesetikett Bluesway, för att sedan starta egna bolaget BluesTime. Där kom det nio album med olika artister som T-Bone Walker, Otis Spann, Joe Turner samt ett samlingsalbum plockat från de övriga nio. Tyvärr är tråk, tråk, tråk den gemensamma nämnaren för dessa Thiele-produktioner. Engelska Ace Records verkar nu återutge hela katalogen, vilket förvånar mig. Just Vinsons album innehåller även tre livespår från 1970 som tillsammans med andra BluesTime-artister gavs ut under namnet Super Black Blues Vol 2.

Tyvärr är den härliga R'n'B-känslan helt borta från dessa inspelningar. Istället ersatt av tråkig jazzlunk. Basen ligger långt fram i ljudbilden, så vill någon lära sig fundamentala basgångar kan plattan tjäna sitt syfte. Vinson sjunger bra och gillar nog den jazziga omgivningen, men resultatet blir sååå tråkigt. Av de ursprungliga åtta låtarna är två instrumentaler. Bäst är de tre livespåren, men tyvärr låter de identiska, det är bara texten som skiljer. Men i och för sig, vem kan annat än falla för rader som ”If it wasn't for you women, I'd have my curly locks today, but I've been hugged, kissed and petted, ´til all my hair was rubbed away”.

Kanske är det fel att dissa Vinson för att han spelar jazz, men vill man höra honom göra det, undvik i alla fall produktioner av Bob Thiele.

Skriv ut